Nu verkar sommaren ha gjort entré på riktigt. Jag föredrar dock kvällarna framför dagarna. Varma, sköna kvällar. Gårdagskvällen tillbringade jag på Hamncaféet. Kezzi är precis som jag, lite plågad av värmen dagtid. Han haltar av och till, sannolikt beroende på artros. Eller också härmar han matte!
Sen är väl den rikliga pälsen inte så skön i värmen. Vi brukar gå till en liten trädgårdsanläggning vid ån, där hoppar han ner i en damm och plaskar omkring. Idag hade han sällskap av en labrador i vattnet.
Själv har jag inte så mycket päls, men däremot en ödemstrumpa på armen. Strumpan är olidlig att ha på sig i värmen. Men där finns inget val, det ska vara strumpa dygnet runt.
Den nya medicinen har inte gjort någon förändring vad gäller ledvärken, däremot har mina s.k. triggerfingrar blivit bättre. Triggerfingrar var en biverkan av förra medicinen. Fingrarna fastnar i ett läge och går nästan inte att rubba. Gör vansinnigt ont. Även min mage har blivit bättre, hade diarré var och varannan dag tidigare.
Något som tillkommit är värmevallningar. Vilket är en typisk biverkan för den här medicinen. Inte så skönt i den här väderleken.
De här anticancermedicinerna har massvis med biverkningar. Man blir nästan mörkrädd när man läser FASS. Jag undrar hur mycket det egentligen forskas på att få fram mediciner med mindre biverkningar?
På måndag ska jag till ögonkliniken, för ett förberedande möte inför eventuell operation av gråstarr. Det är mitt högra öga som är angripet. Jag lever i en något suddig värld. Hoppas att det går att åtgärda snart.
När det gäller jobbfronten, så har jag nu i dagarna slängt in ett antal ansökningar till olika jobb. Jag hoppas på ett jobb här i stan, eftersom pendling känns för jobbigt, i alla fall i dagsläget.
Min bitterhet gällande förra arbetsgivaren, kommer aldrig gå över. Det vet jag. Inte ens ett tack och adjö har jag fått av arbetsledningen.
Men bitterheten får inte ta över, för egentligen är arbetsledningen inte värd en sekunds grubblande.
Inte en sekund!