trollresan.blogg.se

Bloggen handlar om min resa med ett oväntat resesällskap, min bröstcancer.

Väntans tider

Publicerad 2015-08-20 18:58:00 i Allmänt,

Nu är det väntans tider som gäller. Väntan på återbesöket och besked om hur mitt behandlingsschema kommer att se ut. Det är lång tid att vänta, men förmodligen har det ett syfte. Kropp och själ behöver läka efter operationen.
 
Vissa dagar är tröttheten olidlig och gör jag något ena dagen, kan jag räkna med extrem trötthet nästa dag. Jag har varit sjukligt trött i ett halvår ungefär och är så fruktansvärt trött på att vara trött!
 
Jag har väldigt ont i armen, det blir en konstig känsla när delar av armen är känslolös och andra delar gör jätteont. Även i operationsområdet gör det ont och ibland slänger jag av mig BH:n för att den trycker så. Men den befintliga tuttisen är inte så förtjust i att gå utan BH.
Man borde för övrigt få BH-bidrag! Eftersom det är bäst att använda BH med protesficka, så protesen sitter på plats ordentligt. Och BH:ar är inte billigt!
 
Jag känner mig jätteless och gnällig, så otroligt arg över hela situationen. Att vara trött, ha ont och ingen ork är verkligen knäckande.
 
Ser dock fram emot helgen, då kommer mitt lilla barnbarn hit. Barn och barnbarn och alla fina vänner är det som gör att situationen blir uthärdlig! Och Kezzi förstås!
 
 
 

Om allt hade varit normalt

Publicerad 2015-08-16 13:24:51 i Allmänt,

Om allt hade varit normalt, hade jag vid det här laget börjat oroa mig inför morgondagen. Tillbaka till jobbet efter semestern, med all den jobbångest som hör till.
Men nu är inget normalt längre. När jag kan återgå till jobbet, är det ingen som vet.
 
Operationssåret läker på bra, gör lite ont ibland, men inte speciellt mycket. Huden runt såret är en kaskad i olika färger. Blått-rött-gult-lila. 
Det mest märkliga är känslolösheten i överarmen, armhålan och en liten bit av ryggen. Skada på grund av avklippta nerver under operationen. Ibland känns det som om en stor spindel travar omkring på armen. Mer än en gång har jag schasat bort spindeln, som naturligtvis inte finns där.
 
En annan påtaglig fysisk förändring, är att jag fryser. Vilket jag nästan aldrig gjort förut. På Akademiska sjukhuset virade jag in mig i filtar och handdukar. Mina fötter känns som isbitar och strumporna åker på. 
 
Nu är det drygt två veckor tills jag ska på återbesök. Då får jag reda på vilket behandlingsschema som jag ska följa. Jag är fortfarande jättetrött och känner att under de här veckorna måste lite kraft återhämtas. Jag tror att man behöver vara både fysiskt och psykiskt stark, för att gå igenom en tuff cancerbehandling. 
 
Ibland faller jag in i negativa tankegångar och tycker att allt känns meningslöst och hopplöst. Sjunker ner i små djupa, ledsna hål emellanåt. Det är väl normalt, kan jag tro men inte desto mindre jobbigt för det. 
 
Man erbjuds ingen som helst kontakt med vården för samtal efter en sådan här sak. Det kan jag tycka är märkligt. Fick bara en broschyr i handen med olika telefonnummer. 
Blev lovad ett telefonsamtal med en sjukgymnast efter hemgång, men än har ingen hört av sig. Nåja, jag tränar enligt broschyren ....
 
I fredags ringde jag till Försäkringskassan, för jag är orolig över ekonomin och ville prata lite med dem. Kommer till en automatisk röst som säger "Du har plats 211 i kön!". Du store tid!! 211! Efter en evighet har jag avancerat till plats 206! Då lägger jag på luren.
 
Att man måste vara frisk för att vara sjuk, kan jag härmed skriva under på!
 
 

Första etappen

Publicerad 2015-08-14 13:59:42 i Allmänt,

Nu är första etappen av denna trollresa avklarad, operationen är över. Enligt kirurgen gick operationen jättebra. Bröstet och all cancervävnad avlägsnades, liksom ett antal drabbade lymfkörtlar. Tyvärr var han tvungen att klippa av några nervtrådar, vilket innebär nedsatt känsel i delar av armen. 
Jag mådde så bra direkt efteråt, men efter några timmar tillstötte komplikationer i form av blödning, sjunkande blodvärde och feber. Det innebar transport från Samariterhemmet med ambulans till Akademiska sjukhuset. Man befarade att det behövdes en ny operation, men eftersom jag ätit middag, gick den inte att genomföra direkt. 
Istället lindades ett hemskt tryckförband runt bröstkorgen. Sedan blev jag liggande i en korridor på akuten under ett par timmar, innan jag fick komma upp på en avdelning.
 
I den korridoren låg inte bara jag, utan det var patienter och anhöriga överallt. Vi som jobbar inom vården, vet ju hur viktigt det är med sekretess, men där fanns absolut ingen sekretess. Jag hörde vad som sas om och till de andra patienterna och jag hörde vad som sas om mig.
Det var en befrielse att komma upp på avdelningen. Under natten togs prover flera gånger och blodnivån i dränaget mättes. 
På morgonen bestämde läkaren att jag skulle fortsätta vara fastande fram till lunch, om det eventuellt behövdes en ny operation.
 
Vid lunch fick jag det glädjande beskedet att det inte behövdes någon ny operation, utan jag fick börja äta igen. Kaffe och sjukhusmat smakade som på värsta guldkrogen!
Jag mådde jättebra och hade inga smärtor. Sent på eftermiddagen togs tryckförbandet bort och lite senare drogs dränaget och jag fick stanna kvar en timme till för observation. Sen blev det hemfärd!
 
Igår kände jag mig fortsatt jättepigg, hade ett par besök av vänner och fick både blommor och mat. Jag tog även en kort promenad. 
Idag har nog tröttheten kommit ifatt mig. Har inte speciellt ont, men är helt slut. Jag ska gå ut och gå en kort stund, i övrigt blir det vila. Överarmen utan känsel känns konstig och kroppen ser konstig ut när jag avklädd tittar mig i spegeln. 
Det börjar gå upp för mig nu att det faktiskt är cancer som jag har drabbats av! Och att jag inte behöver gilla läget, men att jag behöver acceptera läget.
 
Jag vill tacka alla, alla som erbjudit hjälp och stöttat och uppmuntrat mig. Utan det hade jag inte kunnat gå så lätt genom detta. Nu får jag ladda och samla krafter inför nästa etapp.
 
 

Om

Min profilbild

Trollis

Jag är mamma, farmor, svärmor och matte. Sjuksköterska till yrket.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela