trollresan.blogg.se

Bloggen handlar om min resa med ett oväntat resesällskap, min bröstcancer.

Dockan

Publicerad 2018-10-16 17:53:29 i Allmänt,

Dockan som finns på bilden längst ner, har numer kommit upp i en ansenlig ålder. Det lilla livet är nämligen från min barndom. Jag lekte med dockan, som jag för övrigt döpte till Katarina, när jag var en liten tös och nu för tiden hjälper hon mig när jag ska barnvakta lilla Amanda. Dockan vinkar med händerna och sjunger egenkomponerade låtar. Visserligen är det med förställd farmorsröst, men Amanda ser ut att uppskatta det.
 
Något som Kezzi och jag har uppskattat de senaste dagarna är det fantastiska vädret. Men igår hade jag på känn att en förändring var på gång. Särskilt inatt, kändes det mycket, jag var uppe mellan klockan 03 och 06 på grund av värken. 
Jag förstod då att Kezzi inte skulle vara så sugen på promenad idag. Mycket riktigt. Han hade nog helst stannat inne och vilat sina onda leder.
 
Imorse hade jag ett inbokat läkarbesök för att kolla upp några saker. "Ja, du jobbar väl inte?", sa doktorn till mig. Nejdå, det är bara Försäkringskassan som anser att jag är helt frisk. De har gjort bedömningen att mina diagnoser är puts väck! Att jag kan jobba med vad som helst på heltid. 
 
Varken läkarna eller Arbetsförmedlingen håller med om det, men deras bedömningar har inget värde. Nu har min A-kassenivå sjunkit till ett lägre belopp och jag är rädd för att det snart försvinner helt. Man måste nämligen vara aktiv och söka en massa jobb. Vilket jag inte riktigt har energi till längre. För jag vet inte vad jag ska söka för arbeten. 
 
De allra flesta jobb som utannonseras är antingen fysiskt tunga eller också står det att man ska ha tjugo bollar i luften och hela tiden tycka om nya utmaningar.
 
För femton år sedan skulle jag inte haft några problem med det, tvärtom. Men nu ... Det var därför jag inte klarade av arbetet som jag provade på i våras. Allt var nytt och utmaningarna drällde in. Min hjärna klarar inte av det!
 
En del kanske undrar hur jag kan klara av att gå på politiska möten eller vara barnvakt åt småbarn. Jo, för då är det så finurligt att jag passar på att sova, både före och efter sådana aktiviteter. 
 
På fredag ska Kezzi till veterinären för att sövas och ta bort tandsten. Det kommer att kosta skjortan, men jag har inget val. Trots att jag borstar hans tänder varje dag, så bildas det hela tiden tandsten och inflammationer i tandköttet. Tyvärr täcker inte försäkringen tandstensborttagning. 
Det är väl som med oss människor, munnen och tänderna räknas inte riktigt till kroppen. 
 
 Men jag kanske ska rådgöra med Försäkringskassan, för de verkar ju vara så otroligt bra på att bota sjukdomar!
 
 
(null)
 
(null)
 

Kommentarer

Postat av: Tofflan

Publicerad 2018-10-17 12:59:52

Jaa, jag har själv nyligen avslutat en tandläkarbehandling och återigen slagits av det idiotiska i att tänderna inte anses vara en del av kroppen. Hoppas det går bra för Kezzi!
Sen hoppas jag även på nån sorts förståelse från FK, men det verkar ju som om de tror att de är gudar eller nåt, i vart fall står de visst över läkarutlåtanden och även AF:s bedömningar av din arbetsförmåga. Sanslöst, det finns inga ord för den idiotin (på FK, alltså).
Kram!

Svar: Ja det är ju inte klokt! Såg på handläggaren på Arbetsförmedlingen att hon också tyckte att det gått för långt. De får så otroligt många sjuka skickade till sig från FK. Tack, det måste gå bra för Kezzi! Han är lite som matte, rätt seg trots motgångar!Kram
Trollis

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Trollis

Jag är mamma, farmor, svärmor och matte. Sjuksköterska till yrket.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela