Fina dagar
Fortfarande funderar jag på hur jag kunde vara så dum, som trodde att jag skulle klara ett jobb i Uppsala. När det gäller vissa saker är jag klok och förståndig. Till exempel så försöker jag undvika gluten och mjölkprodukter, för att jag vet att jag får ont i magen om jag äter sådant.
Men ta ett jobb, där jag sitter på bussen 2 timmar om dagen och framför dator/telefon 8 timmar om dagen, det tror jag att jag ska klara av. Trots att jag vet att jag har svårt att sitta längre stunder på grund av värken.
På tal om magen, så har de antiöstrogener, som jag måste äta under 10 års tid, många biverkningar. Förutom ledvärk påverkar de också bland annat magen. Diarrédagar var tredje dag ungefär. Det försökte jag på något vis glömma bort!
Likaså försökte jag glömma att immunförsvaret är nedsatt på grund av det stora antal lymfkörtlar som är borttagna. Att det kan leda till bland annat trötthet, var något jag också försökte glömma.
Något som är svårt att glömma, är att man som sjuk är helt beroende av Försäkringskassans bedömning. Jag har skrivit ett par brev till dem, med frågor, men inte fått något svar. Idag så ringde jag. På frågan om och när jag kan få sjukpenning, fick jag bara till svar att de har minst 30 dagars handläggningstid.
"Jaha", sa jag, "vad gör jag med mina räkningar då". "Det vet inte vi", var svaret jag fick.
Undrar om jag kan ringa runt och säga att jag har 30 dagars handläggningstid? Godtar till exempel banken och Telia det? Eller bostadsrättsföreningen och Coop?
Om man bortser från sjukdom och ekonomiskt elände, har jag haft några fina dagar. Besökte Löparö ett par dagar förra veckan. Yngste sonen med familj, hade lånat sin svärfars sommarhus där. Det var fantastiskt fint och avkopplande och jag fick umgås med barnbarnen.
Även Kezzi njöt av tillvaron, han plaskade mest runt i vattnet.
I söndags var det så dags för 5-årskalas för äldste barnbarnet. Slime och såpbubblor är tydligen innegrejen för barn i den åldern.
Idag kom broschyren "Om krisen eller kriget kommer", i brevlådan. För några år sedan blev jag intresserad av prepping och har lite nödsaker förvarade både i bilen och i lägenheten. Men det kan nog vara läge att se över utrustningen litegrann.
Men först och främst borde jag nog förbereda mig på den analkande ekonomiska krisen.
Min egna personliga kris.
