Genrep
I måndags hade kören genrep inför det lilla uppträdandet på lördag, då vi ska sjunga för Kungen utanför slottet. Vi sjunger kl. 12.15 och det direktsänds i svt. Vi har exakt 15 minuter på oss och sångfröken Caroline tog tid med tidtagarur, det tog 13 minuter att sjunga de 4 låtarna inklusive mellansnack. Så Caroline får lägga till 2 minuters mellansnack, vilket hon inte lär ha några problem med!
Nu är det tråkigt att det har kommit rapporter om terrorhot och att man ska undvika folksamlingar. Det lär vara enormt mycket folk utanför slottet och bara kören består av över 1000 personer. Jag planerar också att åka T-bana, vilket känns lite obehagligt i dessa sammanhang. Vi får hålla tummarna att det bara är tomma hot och skrämselpropaganda.
Under en av låtarna ska vi vifta med flaggor och vi har fått uppmaning om att ha utländska flaggor blandade med svenska. Jag gjorde i ordning en flagga från Israel, men känner lite tvekan inför att använda den. Köpte därför en svensk flagga idag. Jag vill inte utsätta vare sig mig själv eller kören för någon fara. De som känner mig vet ändå att jag älskar Israel och planerar att åka dit igen om jag får bättre ekonomi.
När det gäller jobbet, så blir det nu en rehabutredning, för att se vad jag kan tänkas jobba med. Jag är mycket glad för att det ordnas på det viset.
Mina värkande och stela leder kommer jag aldrig bli av med och min vänsterarm som har nedsatt rörlighet och känsel efter operationen kommer jag att få dras med. Dessbättre tycker jag att huvudet fungerar mer till belåtenhet nu. Minnet är visserligen inte det bästa, jag har fortfarande svårt att komma ihåg namn, men det går till exempel mycket bättre att följa med under sångövningarna. Jag hänger med i tonartshöjningarna!
Jag har tänkt länge att jag vill engagera mig i föreningslivet igen och nu har jag gjort slag i saken! Jag har gått med i ett politiskt parti. Nej, det är inte kaospartiet som varit på allas läppar senaste tiden. Får se om det kan vara något för mig, jag har alltid varit politiskt intresserad och här kanske jag får en plattform att driva angelägna frågor.
Jag är ju sådan att jag vill ha något att bita i och att ta tag i saker som inte fungerar. Att bara gå och gnälla utan att själv göra något är inget för mig.
Jag vet också att jag blir hängiven om jag brinner för något, men numer har jag en broms som jag kan trycka på innan energin tar slut.
För energi är det inte så gott om. Jag läste i ett cancerforum häromdagen. En person frågade hur ofta folk tänker på cancer om man har eller har haft sjukdomen. Alla svarade "varje dag"!
Så i den lilla knasiga hjärnan, måste det även fortsättningsvis ges utrymme för grubblerier runt cancersjukdomen.
