Jobb!!
Idag har jag börjat jobba! Som en vanlig, normal människa. Efter 1,5 år. Det känns så otroligt bra. Jag har liksom börjat på kapitel 2 nu. Eller om det är kapitel 439 kanske.
För ganska exakt 2 år sedan började jag känna mig trött. Jag blev bara tröttare och tröttare. Hade ont i varenda led. Vad jag inte förstod då var att kroppen signalerade att något var fel. Att det växte ett flertal tumörer i kroppen.
Tumörer är ju rätt smarta, såtillvida att de till exempel lägger beslag på näring. Kroppen får gå på sparlåga och tumörerna växer och mår bra.
Nu hoppas jag innerligt att inga mer tumörer får för sig att börja växa i min kropp igen. Att jag inte ska behöva genomgå flera jobbiga behandlingar.
Den igår avslutade lymfbehandlingen har varit väldigt påfrestande, men den har gett resultat. Lymfödemet har minskat, även den andra armen har minskat i omfång. Förmodligen var lymfsystemet i den armen också påverkat.
Nu har jag fått förhållningsorder om vikten av att hålla igång. Gärna med bassängträning och stavgång. Viktigt att röra på armarna mycket. Jag får väl rocka loss ordentligt på kören ...
Kören börjar på måndag, då blir det resa till Uppsala 1 gång per vecka. Men det är ju till en rolig sak, så de resorna är inte så påfrestande.
Min arbetsplats känns väldigt bra. Kollegorna där verkar måna om mig och tycker att jag ska ta det lugnt i starten. Jag blir ju gärna lite ivrig och vill gasa igång i hög fart.
Men jag inser att både kropp och knopp måste få tid att vänja sig med det nya livet.
Det positiva livet!
