Charm
Har ni hört talas om de grå lockarnas charm? Nähä, inte jag heller, men faktum är att jag efter cellgiftsbehandlingen fått lockigt hår. Det är visst väldigt vanligt och jag tycker att det är jättekul med lockar i håret. Tyvärr är det också vanligt att dessa lockar försvinner efter ett tag, men jag får njuta så länge jag har dem.
Man kan ju också säga att de matchar min gråstarr!
Något annat roligt är att jag under de senaste dagarna har tittat på massor med filmsnuttar som handlar om kulning. Det är ett gammalt traditionellt läte, som förr i tiden användes på fäbodar för att locka hem korna. Jag har nu bestämt mig för att försöka lära mig kulning. Jag vet inte om jag kan öva inne i lägenheten, risken är väl att grannarna klagar. Jag får försöka ta mig ut i ödemarken och öva. Kezzi och jag tog en riktigt lång skogspromenad idag och jag tog ett par toner. Men jag vågade inte fortsätta för nu börjar väl skogarna bli fulla av svampplockare och hade någon hört mig hade de nog kallat på både försvaret och SÄPO.
Vet ni att ett kulningsljud kan låta högre än ett jetplan? Det är också en bra metod, har jag läst, om man blir överfallen. Så om någon försöker ta tants handväska, ska jag kula så boven blir livrädd och springer hem till mamma!
Igår var jag på nytt möte med arbetsgivaren. De vill nu göra en arbetsförmågebedömning, jag har fått tid för att starta den processen i augusti. Det börjar kännas långdraget. Jag vill bara komma igång med ett arbete, som jag kan utföra trots bristande funktion i händerna. Självklart vill jag helst att arbetet ska kännas meningsfullt också.
Jag har fått ordentliga besvär med lymfödem i armen och handen på den opererade sidan. Det är en vanlig komplikation när man har rensat armhålan på lymfkörtlar. Ett par gånger har jag varit och fått lymfmassage. Jag har också blivit rekommenderad att använda kompressionshandske och armstrumpa, så jag beställde dessa grejer igår. De kostade 950 kr, vilket känns som ett hutlöst pris.
På tal om pengar, så har jag ännu inte fått besked på min ansökan om fortsatt sjukpenning. Jag tycker att vårt samhällssystem är så fel, när sjuka, äldre och handikappade måste kämpa för allting. Ingen av oss har önskat den här situationen och äldre blir vi allihop.
Jag kan inte se annat än att klyftorna i samhället bara ökar på detta vis.
Man har tagit bort gränsen för hur länge man får vara sjukskriven, men samtidigt infört strikta regler för vem som kan få sjukpenning efter ett års sjukskrivning. Så inte har man lättat på situationen för den sjukskrivne. Hörde senast idag om en person i min ålder med mycket svår artros, som blev utförsäkrad och hänvisad till arbetsförmedlingen för att söka nytt jobb!
Nåja, jag får glädja mig åt mina gråa lockar och mitt nya intresse kulning så länge. Och att jag börjat engagera mig politiskt. Jag känner att det finns många politiska områden att ta tag i.