trollresan.blogg.se

Bloggen handlar om min resa med ett oväntat resesällskap, min bröstcancer.

Lite framgång

Publicerad 2018-01-13 16:41:39 i Allmänt,

Nu har jag varit på en arbetsintervju. Den gick så bra, att jag har blivit kallad på en uppföljande intervju. Det är lite som en talangjakt, jag har gått vidare till nästa moment. Inte nog med det, jag har blivit kallad till ytterligare en intervju, med en annan arbetsgivare. 

Det här är något som stärker självförtroendet. Att man räknas. Att någon tycker att jag har kapacitet. Självförtroendet har verkligen varit nere i botten och många gånger har jag tvivlat på om någon vändning skulle ske. 

Även om jag inte får någon av de här tjänsterna, har jag i alla fall varit med en bit på vägen. Jag har räknats. 

Där jag bor är det alltid mycket folk som passerar. En orsak är att Coop ligger mitt emot, men främst är det nog för att Systembolaget ligger i samma byggnad som Coop. Sen finns det ett härbärge för hemlösa här bredvid. Jag känner mig dock aldrig otrygg när jag är ute sent på kvällen. Trots att gatubelysningen är ytterst sporadisk.

Men ibland händer det saker. För något år sedan hittade jag en berusad kvinna i buskarna. Hon var endast iklädd ett tunt, kort linne. I övrigt var hon helt naken. Det gick inte att föra någon konversation med henne, så påverkad var hon. Jag kallade på polisen, som kom och tog hand om henne.

För några dagar sedan såg jag en man som vinglade omkring på trottoaren, han försökte leda en cykel, vilket dock inte gick så bra. Både mannen och cykeln hamnade i buskarna. Även han var så påverkad att det inte gick att prata med honom. Jag kände igen honom till utseendet, då jag har hjälpt honom tidigare. Så även denna gång ringde jag till polisen som kom och plockade upp honom ur buskaget.

Igår vid 23-tiden, när jag gick ut med Kezzi, hörde jag ett förfärligt oljud utanför porten. Jag hörde trumspel och någon som vrålade hjärtskärande och ihärdigt. 

Jag gjorde mig beredd att ringa polisen. Här var det ingen som låg utslagen i buskarna, utan här måste det vara frågan om mord! Bestialiskt mord!

Jag sprang bort till det lilla huset som oljuden kom ifrån. Skriket tilltog i styrka. Jag funderade på hur jag skulle kunna övermanna en mördare. 
Jag kommer aldrig glömma skriket och synen som mötte mig när jag tittade in genom fönstret. 

Inne i rummet befann sig några unga killar spelande på instrument. Bland annat trummor. En kille sitter med en mikrofon framför sig och i denna mikrofon utstöter han de mest hemska skrik. Han håller inte alls på att bli mördad. Däremot antar jag att han anser att han framför sång.

Jag lommar iväg därifrån, skriket och trummorna förföljer mig på promenaden.

Kan man, så tycker jag att man på något sätt ska ingripa om något händer. Törs man inte gå nära, kan man i alla fall ringa polisen. I många fall är det bästa alternativet, eftersom situationer kan vara farliga och hotfulla. 

Det värsta jag varit med om när det gäller hotfulla situationer, är ett inbrott nattetid på ett ställe där jag jobbade. Jag var ensam inne och när inbrottstjuven bröt sig in, trodde jag att min sista stund var kommen. Det är väldigt längesedan nu, men ändå tänker jag på det någon gång i månaden.

Sen är naturligtvis cancerbeskedet och förlusten av arbetet något av det mest fasansfulla som har hänt mig.

De här sakerna maler runt i min hjärna. Ofta eller nästan hela tiden. Jag vill ta mig ur detta. Inbrottet fick jag hjälp av både polis och arbetsgivare att bearbeta, men det som hänt på senare år har bränt sig fast i tankarna.

Hoppas att de här framgångarna på arbetsfronten kan göra att jag kommer vidare.

 

 

Kommentarer

Postat av: Tofflan

Publicerad 2018-01-13 19:23:06

Det här var verkligen roliga och goda nyheter!!! Att få vara med, att räknas, det är så otroligt viktigt. Och varje intervju är en boost. Nu hoppas jag förstås att du snart blir erbjuden en bra tjänst och slipper intervjuerna, för de är ju rätt påfrestande. En ska förbereda sig, en ska leverera och en ska sälja sig själv. Sånt är skitsvårt.
Min vänstertumme hålls. Hårt.
Ha en go helg!

Svar: Tack! Ja att gå på intervju är ingen barnlek. Det gäller att prestera. Det är svårt.Kram
Trollis

Postat av: Charlotte

Publicerad 2018-01-15 09:42:41

Hoppas hoppas nu att det vänder för dig.
Att få vara med om än på ett litet hörn räknas så mycket. Att behövas.
Sen jag inte fick fortsätta på Ith pga medecinerna jag fick av dr tryckte det ner mig ännu mer i skorna. Det känns svårt att börja om liksom.
Men snart är en utredning igång....igen....suck.
Nu var det inte meningen att du skulle få ett gnällsvar.
Lycka till nu och jag ska hålla allt som bara går att du får jobbet❤
Tusen kramar💕

Svar: Tack tack! Jobbigt det där att hela tiden tryckas ner. Vi är för gamla och erfarna för det. Borde vara efterfrågan på oss.Kram
Trollis

Postat av: Tofflan

Publicerad 2018-01-16 18:26:49

Hur har det gått???

Svar: Inte så bra tror jag.
Trollis

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Trollis

Jag är mamma, farmor, svärmor och matte. Sjuksköterska till yrket.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela