Jul igen
Julen är passerad och visst blev det en annorlunda jul i år. Tankar på sjukdom och framtid är svåra att slå bort, de finns alltid närvarande. Trots ett par fina dagar med barn och barnbarn.
Av mig fick barnbarnet bland annat en traktor. Med många finesser visade det sig. Högljudda finesser. Som kanske inte riktigt uppskattades av föräldrarna. Lilla plutten däremot, tyckte att det var en mycket rolig traktor!
Han har själv både åkt och nästan kört traktor själv ute på scoutön Vässarö, så traktorer är populära hos unge herrn.
Nu närmar sig min sista cellgiftsbehandling och imorgon är det dags för provtagning. Har känt mig riktigt skaplig denna gång och hoppas att provvärdena ligger bra, så behandlingen blir av som planerat på onsdag. Hoppas också att de drar bort min picc-line, slangen som går in i armen i en central ven. Slangen är lite i vägen och förbandet irriterar huden.
Av de fem behandlingar jag fått hittills var två stycken rent förfärliga. Ett helvete rent ut sagt. Tre stycken var uthärdliga, varav den senaste faktiskt var den lättaste. Mycket beroende på "motmediciner".
Cellgifter påverkar hela kroppen och knoppen. Gifterna utlöser en våg av protester inombords. Kroppen kämpar emot och blir alldeles kraftlös.
Den här gången är jag dock bättre förberedd än tidigare gånger, för jag har kunnat äta helt normalt de senaste två veckorna. Har samlat kraft och energi via kosten.
Men visst är jag nervös och orolig igen inför behandlingen, även om det underlättar att jag nu ser slutet av en mycket jobbig period.
Sen blir det bara bättre!
