Om allt hade varit normalt
Om allt hade varit normalt, hade jag vid det här laget börjat oroa mig inför morgondagen. Tillbaka till jobbet efter semestern, med all den jobbångest som hör till.
Men nu är inget normalt längre. När jag kan återgå till jobbet, är det ingen som vet.
Operationssåret läker på bra, gör lite ont ibland, men inte speciellt mycket. Huden runt såret är en kaskad i olika färger. Blått-rött-gult-lila.
Det mest märkliga är känslolösheten i överarmen, armhålan och en liten bit av ryggen. Skada på grund av avklippta nerver under operationen. Ibland känns det som om en stor spindel travar omkring på armen. Mer än en gång har jag schasat bort spindeln, som naturligtvis inte finns där.
En annan påtaglig fysisk förändring, är att jag fryser. Vilket jag nästan aldrig gjort förut. På Akademiska sjukhuset virade jag in mig i filtar och handdukar. Mina fötter känns som isbitar och strumporna åker på.
Nu är det drygt två veckor tills jag ska på återbesök. Då får jag reda på vilket behandlingsschema som jag ska följa. Jag är fortfarande jättetrött och känner att under de här veckorna måste lite kraft återhämtas. Jag tror att man behöver vara både fysiskt och psykiskt stark, för att gå igenom en tuff cancerbehandling.
Ibland faller jag in i negativa tankegångar och tycker att allt känns meningslöst och hopplöst. Sjunker ner i små djupa, ledsna hål emellanåt. Det är väl normalt, kan jag tro men inte desto mindre jobbigt för det.
Man erbjuds ingen som helst kontakt med vården för samtal efter en sådan här sak. Det kan jag tycka är märkligt. Fick bara en broschyr i handen med olika telefonnummer.
Blev lovad ett telefonsamtal med en sjukgymnast efter hemgång, men än har ingen hört av sig. Nåja, jag tränar enligt broschyren ....
I fredags ringde jag till Försäkringskassan, för jag är orolig över ekonomin och ville prata lite med dem. Kommer till en automatisk röst som säger "Du har plats 211 i kön!". Du store tid!! 211! Efter en evighet har jag avancerat till plats 206! Då lägger jag på luren.
Att man måste vara frisk för att vara sjuk, kan jag härmed skriva under på!
